Provokationsstudier

"Hittills har man inte lyckats framkalla symptomen i provokationsförsök där patienten inte känt till när experimentellt framkallade elektriska och magnetiska fält varit påslagna".
Folkhälsominister Morgan Johansson i maj 2006 S2006/1299/Sr

"Levande organismers förmåga att reagera på utifrån kommande strålning, koncentrerad till smala frekvensband, beror på att de är elektromagnetiska instrument med stor och förfinad känslighet,..."
Dr. Gerald J. Hyland, Memorandum från 1999

Provokationsstudier innebär att man försöker provocera fram besvär eller symtom genom att utsätta människor för något de är eller anser sig vara känsliga för. Denna typ av studier har en central plats i debatten om elöverkänslighet och påverkan av elektromagnetiska fält eller strålning (EMF). Det är då vanligen provokationsstudier där en försöksperson ska försöka avgöra när fälten eller strålningen är på eller av. Men provokationsförsök kan också innebära att man använder försöksdjur eller studerar mätbara förändringar före, under eller efter exponering för EMF, själva provokationen. Nedan följer ett urval studier beskrivna genom forskarnas egna sammanfattningar och därefter kommenterade.

Rea 1991 - 16 av 100 hade alla rätt
Finns det en effektiv metod att bedöma patienters känslighet för elektromagnetiska fält (EMF)? Ett mindre antal försökspersoner som passade försökets uppläggning sållades ut genom försöksomgångar. De 16 som var kvar i den fjärde och avslutande omgången kunde alltid avgöra när magnetfälten var på eller av.
 
Johansson 1994 - Hemmiljö underlättar
Kan människor som påstår sig kunna känna av en påslagen mobil verkligen göra det? Ägaren till den elfria friggeboden kunde alltid avgöra när väskan på bordet innehöll en påslagen mobiltelefon eller inte. Andra extra känsliga personer som provade sin förmåga i friggeboden men inte bodde på platsen lyckades inte lika bra eller inte alls. Vid närmare undersökning visade det sig att strålningen från två TV-sändare var mycket stark.
 
Trimmel 1998 - Elöverkänsliga är känsligare
Har magnetfält psykiska effekter? Ja, växlande magnetfält påverkar uppmärksamhet och varseblivning. De som betraktar sig som elöverkänsliga är känsligare.
 
Johansson 2001 - Mastceller tål inte TV
Påverkas huden av TV/datorskärmar? 13 friska frivilliga försökspersoner fick sitta framför en vanlig TV/datorskärm (tjocka typen). Hälften fick förändringar i hudens mastceller som kan förklara elöverkänsligas hudbesvär.
 
Hietanen 2002 - Inga besvär av mobilen
Finns det personer som får besvär av mobiltelefoner? Nej, forskarna skriver att "negativa subjektiva symtom eller förnimmelser, trots att de otvivelaktigt upplevdes av försökspersonerna, inte orsakades av mobiltelefoner".
 
Försöken genomfördes i två byggnader på den finländska landsbygden. All el var på och förutom mobilen fanns det en bärbar dator en dryg meter från försökspersonerna. Datorer och bildskärmar är det som besvärar flest elöverkänsliga.
 
Undersökningen leddes av Maila Hietanen, tidigare ordförande för ICNIRP, föreningen som utformat de gränsvärden för bland annat mobilstrålning som används i Sverige. Om försökspersonerna fått besvär av mobiltelefonerna hade det varit ett underkännande av ICNIRP:s gränsvärden.
 
Müller 2002 - Icke elöverkänsliga kan också känna el
Kan människor förnimma elektriska eller magnetiska fält från vårt elsystem? Både elöverkänsligas och icke elöverkänsligas förmåga testades. Ett fåtal personer inom båda grupperna passade försökets uppläggning och kunde avgöra bättre än slumpen när elektriska eller magnetiska fält var på eller av.
 
Rubin 2006 - Elöverkänsliga reagerar inte på mobilstrålning
Får elöverkänsliga mer besvär av mobilstrålning än annan elektromagnetisk strålning eller ingen alls? Nej, de elöverkänsliga kunde inte avgöra när de var utsatta för mer eller mindre strålning. Men de fick alltid mycket mer huvudvärk än de icke elöverkänsliga. En specialbyggd mobiltelefon användes som strålade även när försökspersonerna inte skulle utsättas för strålning.
 
Johansson 2005 - Råttors mastceller tål inte växelström
I Johansson 2001 - Mastceller tål inte TV visste deltagarna i försöket att de var utsatta för EMF. Detta utnyttjades av kritikerna som hävdade att förändringarna i mastcellerna kunde ha psykiska orsaker. Råttor kan inte oroa sig och vet inte vad EMF är, men fick samma förändringar i huden som människorna i den tidigare studien.
 
Leitgeb 2007 - Känsligaste 100 gånger känsligare
Hur mycket skiljer sig olika personers känslighet för elektrisk ström? Den känsligaste var 100 gånger känsligare än den minst känsliga. Först mycket svag och sedan allt starkare elektricitet leddes en kort sträcka genom underarmen. Försökspersonerna skulle rapportera när de kände något enligt samma princip som vid en hörseltest.
 
Är provokationsstudier som bygger på människors reaktioner meningsfulla?
Den första provokationsstudien av den typen verkar ha gjorts 1989¹. Det var 20 år efter att Sovjetunionen presenterat långtidsstudier som visar att förändringar uppstår gradvis efter långvarig exponering för radiofrekvent strålning, minst 3-5 år. Under ett provokationsförsök görs vanligen en eller flera provokationer per försöksperson under en dag.
 
I vetenskapliga sammanhang är människors uppfattning av mindre värde. Därmed har försök där människor ska avgöra om EMF är på eller av också ett mindre värde. Det som går att mäta på ett sätt som inte påverkas av försökspersoners och försöksledares åsikter eller förutfattade meningar har en helt annan tyngd.
 
När Olle Johansson gjorde en studie som visar tydliga förändringar i huden på icke elöverkänsliga försökspersoner som suttit framför en vanlig TV/datorskärm (Johansson 2001) och som gav stöd åt de elöverkänsliga, blev det därför häftig diskussion. Studien var öppen, d.v.s. alla inblandade visste när TV:n var på, och inte dubbelblind, där varken försöksledare eller försökspersoner vet när exponering sker. Det gav opponenterna en möjlighet att hävda att förändringarna kunde ha psykiska orsaker.
 
I Johansson 2005 - råttors mastceller tål inte växelström, som är ett djurförsök, är alla psykiska orsaker eliminerade.
 
Är provokationsstudier som bygger på människors reaktioner politiska?
De är lätta att förstå och passar därför som slagträ i debatten. Vågbrytaren anser att EMF påverkar människor och miljö negativt. I denna genomgång har därför studier som stödjer den uppfattningen tagits med. Brister i studier som visar att människor inte påverkas av EMF har lyfts fram. En jämförelse med hur statens Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, behandlar de studierna finns under kommentarerna till respektive studie. Det gäller Hietanen 2002 och Rubin 2006 där FAS inte beskriver brister och metoder som sannolikt skapat studiernas resultat. FAS har regeringens uppdrag att bevaka forskningen om elöverkänslighet.
 
Är provokationsstudier med elöverkänsliga moraliska?
Efter provokationer där elöverkänsliga utsatts för EMF i närheten av gränsvärdena har uppföljningar visat på besvär och ökad känslighet efteråt. Det finns ingen garanti för att en elöverkänslig återhämtar sig helt efter en sådan provokation. Den ökade känsligheten kan bli bestående. Den sortens provokationsförsök ska därför inte genomföras med elöverkänsliga.
 
Är lyckade provokationsstudier som bygger på människors reaktioner möjliga?
Rea 1991 och Müller 2002 har lyckats. Johansson 1994 har givit betydelsefulla erfarenheter. Angreppssätt, genomföranden, framgångar och misslyckanden i studierna i denna genomgång visar att om man vill lyckas måste provokationerna vara helt anpassade till försökspersonerna, alternativt att man bara använder sig av dem som passar till försökets uppläggning. Fast Trimmel lyckades ändå.

¹ Mejl från SSI med diarienummer 842/4659/02 (SSI numera SSM)