WHO:s register med gränsvärden från hela världen. WHO arbetar för att alla länder ska använda sig av de högsta gränsvärdena så att handeln mellan länderna underlättas. Se sidan om WHO.

Gränsvärden för
elektriska och magnetiska fält
samt elektromagnetisk strålning

Gränsvärdena för elektriska och magnetiska fält skyddar mot stimulering av nerver och muskler. Det innebär att det inte ska börja sticka, pirra och rycka i fingrarna när vi närmar oss elektriska ledningar och apparater. Gränsvärdena för elektromagnetisk strålning från trådlös teknik skyddar mot skadlig uppvärmning, sådan som sker i en mikrovågsugn. Det vetenskapliga underlaget för att sätta gränsvärden som skyddar mot skador på lång sikt av svagare fält och strålning anses inte tillräckligt. Det gäller till exempel huvudvärk, sömnproblem, cancer eller elöverkänslighet. Gränsvärden skyddar bara mot vissa bestämda och vetenskapligt bevisade skador. Under gränsvärdena gäller försiktighetsprincipen som tar hänsyn till konstaterade, möjliga, sannolika och troliga skador. Det räcker inte med att en skada är konstaterad för att den ska anses vetenskapligt bevisad.
 
De gränsvärden som tillämpas i Sverige, och som rekommenderas av EU och Världshälsoorganisationen WHO, ger alltså ett minimalt skydd. En betydande orsak till detta är att myndigheterna för att sätta ett gränsvärde i princip kräver att mekanismerna för påverkan på levande celler och organismer ska vara vetenskapligt bevisade. Det är de inte och därför finns det en stor variation mellan olika gränsvärden, normer och rekommendationer. Det betyder också att ingen kan ange ett gränsvärde under vilket det garanterat inte sker någon negativ påverkan på hälsan, särskilt inte på lång sikt.
 

Elektriska och magnetiska fält

 
Elektriska fält V/m
Magnetiska fält µT
5-2000 Hz
2-400 kHz
5-2000 Hz
2-400 kHz
Sverige, EU, WHO
10 000-125*
125-87*
1600-6,25*
6,25-2,3*
Försiktighetsprincipen        
   Sverige
-
-
nu <0,4
förr <0,2
-
   Schweiz
-
-
1
-
TCO bildskärmar
10
1
0,2
0,025
BioInitiative.org
-
-
0,1
-
Byggnadsbiologerna
 
 
 
 
   Ej avvikande
<0,3
-
<0,02
-
   Svagt avvikande
0,3-1,5
-
0,02-0,1
-
   Starkt avvikande
1,5-10
-
0,1-0,5
-
   Extremt avvikande
>10
-
>0,5
-
   Naturen
<0,0001
-
<0,000 0002
-
* Gränsvärdet varierar med frekvensen. Högre frekvens medför snabbare förändringar av elektriska eller magnetiska fält vilket i sin tur medför större påverkan på människor och lägre gränsvärden. Vid 50 Hz, som är den vanligaste frekvensen för magnetfält från elnätet, är gränsvärdet 100 µT. Angivna värden är referensvärden, se förklaring nedan.
Tecknen < och > betyder mindre än respektive mer än. V/m är volt per meter. µT uttalas mikrotesla och betyder en miljondels tesla.
Försiktighetsprincipen: IARC (International Agency for Research on Cancer) har klassat magnetfält från elnätet som "möjligen cancerframkallande" och anser att riskökningen börjar vid 0,4 µT. En svensk undersökning har visat på upp till 2,7 gånger högre risk för barnleukemi vid 0,2 µT eller mer och är vägledande vid miljöarbete. Miljödomstolen i Växjö har i dom M 18-00 funnit att magnetfält över 0,18 µT kan vara grund för skadestånd.
TCO:s regler för mätning av magnetfält från bildskärmar skiljer sig från dem som används vid mätning för SSM:s allmänna råd och är därför inte direkt jämförbara. Skillnaden ger ändå en uppfattning om storleksordningen.
 
 
Elektromagnetisk strålning 10 MHz - 10 GHz
 
 
SAR*
W/kg
      Effekttäthet      
µW/m²
Fältstyrka
V/m
Sverige, EU, WHO
0,08
2 000 000-10 000 000**
28-61**
   Mobiltelefoner
2,0
-
-
Ryssland
-
100 000
6,1
   Mobiltelefoner
-
1 000 000
19
Försiktighetsprincipen      
   Schweiz
-
42 000-95 000
4-6
   Salzburg
-
10
0,061
TCO mobiltelefoner
0,8
-
-
BioInitiative.org
-
1000
0,61
Byggnadsbiologerna  
   Ej avvikande
-
<0,1
<0,0061
   Svagt avvikande
-
0,1-10
0,0061-0,061
   Starkt avvikande
-
10-1000
0,061-0,61
   Extremt avvikande
-
>1000
>0,61
   Naturen
-
<0,000 001
<0,000 02
Tecknen < och > betyder mindre än respektive mer än. Strålningens styrka kan anges som watt per kvadratmeter (W/m²) eller volt per meter (V/m). Att använda miljondels watt per kvadratmeter (µW/m²) är praktiskt då strålningens effekttäthet från den trådlösa tekniken vanligen ligger mellan 10-1000 µW/m².
* SAR. För gränsvärden som bygger på att strålningen bara kan skada genom att strålningsenergin värmer upp kroppen för mycket finns SAR-värden angivna. SAR-värdet anges i watt per kilogram (W/kg) och är den strålning som tillåts "fastna" i kroppen och omvandlas till värme. SAR-värdet är 0,08 W/kg när hela kroppen bestrålas, 4,0 W/kg för armar och ben och 2,0 W/kg för huvud och bål, vilket ger mobiltelefonernas gräns på 2,0 W/kg. Se också förklaring nedan.
** Referensvärden. Att mäta den strålning som omvandlas till värme i en människokropp är komplicerat och för att förenkla mätningar har därför referensvärden tagits fram för de gränsvärden som är angivna som SAR-värden, se också förklaring nedan. För mobiltelefoner finns inga officiella referensvärden men i den engelska Stewartrapporten finns en beräkning att effekttätheten intill en mobiltelefon är i storleksordningen 200 W/m² eller 200 000 000 µW/m².
 

Sverige, EU, WHO, ICNIRP
Gränsvärdena är föreslagna av en organisation som heter International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection, förkortas ICNIRP och uttalas icknirp. De skyddar endast mot omedelbara negativa hälsoeffekter och inte mot långtidseffekter. Gränsvärdena rekommenderas av WHO och EU-kommissionen medan EU-parlamentet har antagit en resolution där de förklarar dem föråldrade. 2002 infördes dessa gränsvärden i Sverige genom beslut av generaldirektören för Statens strålskyddsinstitut (föregångaren till Strålsäkerhetsmyndigheten).
 
Ryssland
Den ryska strålskyddsmyndigheten har tagit hänsyn till långsiktiga effekter på de känsligaste delarna av människan som är nerv- , körtel-, immun-, reproduktions- samt hjärt- och kärlsystemen. De ryska gränsvärdena ligger under våra och är resultat av långtidsstudier av människor under många år. Även dessa gränsvärden bygger på vad som anses vetenskapligt bevisat. Vad som är vetenskapligt bevisat är delvis en diskussionsfråga och kan skilja sig från land till land (se sidorna Krav på vetenskaplighet och Forskningens otillräcklighet). De mobiltelefoner som säljs i Ryssland skiljer sig inte från dem som säljs i väst så i praktiken är de ryska gränsvärdena överkörda.
 
Schweiz
Medan andra länder endast baserar sina gränsvärden på vad de anser är vetenskapligt bevisade eller säkerställda risker, kräver schweizisk lag att de också ska baseras på "allmän erfarenhet". Det har lösts genom särskilda krav per installation eller anläggning och för "platser med känslig användning". Som sådana räknas lekplatser fastlagda i detaljplan, bostäder, skolor, daghem, permanenta arbetsplatser, sjukhus och behandlingshem. Liksom Sverige, har Schweiz antagit ICNIRP:s förslag till gränsvärden. Men det finns vissa tvivel om att de ger det skydd som krävs enligt schweizisk lag och de antogs därför att det inte finns några "övertygande alternativ".
 
Försiktighetsprincipen
Försiktighetsprincipen ska tillämpas av myndigheter då hälsoproblem är kända men det vetenskapliga underlaget inte räcker för att sätta ett gränsvärde. WHO-organisationen International Agency for Research on Cancer, IARC, har klassat magnetiska fält som "möjligen cancerframkallande" vilket har utlöst en tillämpning av försiktighetsprincipen på magnetfält från elsystem och kraftledningar.
 
2005 skrev Socialstyrelsen om magnetiska fält att forskningen inte tyder på något samband med barnleukemi om styrkan understiger 0,4 µT. I den tidigare Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält - en vägledning för beslutsfattare, som gavs ut 1996, anges ingen gräns men där hänvisas till en svensk undersökning från 1993 som visar på 2,7 gånger ökad risk för barnleukemi över 0,2 µT. Den undersökningen har sedan dess fungerat som riktmärke i det praktiska arbetet. Men det finns inte någon bestämd gräns som magnetfälten ska hållas under enligt försiktighetsprincipen. Istället ska magnetfälten minskas så länge åtgärderna är kostnadseffektiva.
 
1996 hade mer än var tionde bostad i Stockholm minst ett rum med magnetfält över 0,2 µT. Medianvärdet var 0,08 µT, det vill säga lika många bostäder hade magnetfält över 0,08 µT som under. Om man till detta lägger att det med enkla medel går att hålla magnetfälten under 0,2 µT intill en bildskärm som, på grund av konstruktionen, alltid skapar förhöjda magnetfältsnivåer, så finns det sällan någon anledning att acceptera magnetfält i närheten av 0,2 µT i bostäder.
 
IARC har också klassat radiofrekvent strålning från mobiltelefoner, radio-, TV- och mobilmaster samt trådlösa nätverk mm som "möjligen cancerframkallande".
 
Elektriska och magnetiska fält från kraftledningar och strålning från mobilsändare lyder under miljöbalken och står under tillsyn av kommunernas miljönämnder. Det är Socialstyrelsens ansvar att ge vägledning åt kommunerna för tillämpning av försiktighetsprincipen. Strålsäkerhetsmyndigheten kan tillämpa försiktighetsprincipen på enskilda produkter som mobiltelefoner. Mer att läsa finns på sidan Försiktighetsprincipen och IARC.
 
Salzburg
Delstaten Salzburg i Österrike har satt ett gränsvärde för mobilstrålning utifrån försiktighetsprincipen. Men delstaten har inte juridisk befogenhet att tvinga mobiloperatörerna att följa "försiktighetsvärdet" (se sidan Gränsvärden från högt till lågt).
 
TCO
TCO:s normer för elektriska och magnetiska fält från bildskärmar har fått stort genomslag och kan även användas som rekommendationer i andra sammanhang. De är resultatet av ett samarbete mellan TCO och industrin och utgår från vad som är tekniskt möjligt att uppnå. TCO är noga med att påpeka att normerna inte ska uppfattas som hygieniska gränsvärden, det vill säga ett gränsvärde som skyddar mot angivna negativa hälsoeffekter. TCO-normerna skapades 1992 och kraven på elektriska och magnetiska fält från bildskärmar har inte skärpts sedan dess.
 
BioInitiative.org
BioInitiative.org är en grupp forskare och folkhälsoexperter som på eget initiativ utvärderat ett stort antal forskningsrapporter. De anser att dagens gränsvärden inte skyddar befolkningen och måste sänkas. Deras föreslagna gränsvärden är de som dagens vetenskap kan rättfärdiga men de skriver att vissa rapporter och berättelser visar att besvär kan förekomma även under dessa nivåer. De förutser ytterligare sänkningar av gränsvärdena i framtiden.
 
Byggnadsbiologerna
Tyska Byggnadsbiologerna är en organisation vars medlemmar arbetar med att sanera hus så att kända miljöstörningar minimeras och helst inte orsakar hälsoproblem. Deras rekommendationer bygger på lång erfarenhet. Byggnadsbiologerna delar in i ej avvikande, svagt avvikande, starkt avvikande och extremt avvikande. Ej avvikande innebär högsta graden av försiktighet och nivån är den som skapas av naturliga källor eller är den lägsta som vanligen påträffas i vårt tekniskt utvecklade samhälle. Byggnadsbiologerna har också gjort en uppskattning av naturens egna fält, de som alltid funnits på jorden.

Beskrivning av våra gränsvärden

När kroppen utsätt för elektriska eller magnetiska fält skapar dessa ström som flyter genom kroppen. Syftet med våra gränsvärden är att begränsa den strömmen så att nervceller inte börjar skicka signaler och muskelceller drar ihop sig. Som grund ligger laboratorieförsök på enskilda celler där man bestämt vilken ström som krävs för att de ska reagera. Sedan har resultaten räknats om till en hel människa. Vid tester har detta visat sig fungera bra för ström genom kroppen men huden har visat sig känsligare än beräknat (Leitgeb 2007). Ingen hänsyn har alltså tagits till att en levande människa kan vara något mer än de ingående cellerna och gränsvärdena ger inget skydd mot sjukdom och hälsoproblem på lång sikt.
 
SAR
För elektromagnetisk strålning över 10 MHz gäller begränsningen uteslutande den energi som "fastnar" i kroppen och omvandlas till värme. Begreppet för detta är Specific Absorbtion Rate, SAR. Detta gäller strålning från den trådlösa tekniken som radio, TV, mobiltelefoni, mobilt bredband och datornätverk för vilka gränsvärdena endast skyddar oss mot skadlig uppvärmning. Eftersom SAR-värdet är ett mått på den strålning som omvandlas till värme har inte bara strålningens effekttäthet eller fältstyrka betydelse, utan också materialets förmåga att absorbera strålningen så att den omvandlas till värme. Ett material som inte absorberar någon strålning alls får alltid SAR-värdet noll oavsett hur stark strålningen är. Människor, som absorberar strålningen effektivt, ger högre SAR-värden.
 
För biologiska effekter som inte orsakas av värme utan av fältstyrkan är en begränsning av strålningen genom SAR-värden olämplig och i Sverige är det bara myndigheter och TCO som använder sig av den metoden (se tabellen ovan). Inte heller här har någon hänsyn tagits till att en levande människa kan vara något mer än de ingående cellerna och gränsvärdena för elektromagnetisk strålning ger inget skydd mot sjukdom och hälsoproblem på lång sikt.
 
Referensvärden
Gränsvärdena ska begränsa den ström som går genom kroppen eller den uppvärmning som sker. Inget av detta är lätt att mäta. Därför har referensvärden tagits fram som förenklar kontrollen av att gränsvärdena följs. Principen är att om referensvärdena inte överskrids så överskrids heller inte gränsvärdena.
 
Fler detaljer finns på sidan Grunden för våra gränsvärden.

Källor:
Ryska gränsvärden WHO:s databas med gränsvärden, Center for Electromagnetic Safety.
Socialstyrelsens meddelandeblad om försiktighetsprincipen vid magnetfält (kraftledningar).
Magnetfältsmätningar i bostäder och på daghem, Socialstyrelsen Rapport 1994:18.
Schweiz, kortfattad beskrivning på engelska, schweiziska miljödepartementets hemsida om elektrosmog.
Engelska regeringens Independent Expert Group on Mobile Phones har i sin rapport, den så kallade Stewartrapporten, beräknat strålningens intensitet 2,2 centimeter från en mobiltelefon. Kapitel 4.28.
Författningen med gränsvärdena hos Strålsäkerhetsmyndigheten .
Kommentarer till gränsvärdena. Kommentarerna gäller den tidigare författningen SSIFS 2002:3, som inte skiljer sig från den nuvarande
SSMFS 2008:18.
Gränsvärdena är föråldrade. Europaparlamentets resolution av den 4 september 2008 om halvtidsöversynen av den europeiska handlingsplanen för miljö och hälsa 2004–2010, punkt 22.
Europarådet uppmanar regeringarna att "vidta alla rimliga åtgärder" för att minska exponeringen för elektromagnetisk strålning.

 

 

 

Kompromiss
Gränsvärden är alltid en avvägning mellan olika faktorer. Så här svarar EU-kommissionen på en fråga från en ledamot i EU-parlamentet.
"En sänkning av gränsvärdena för elektromagnetiska fält har ekonomiska konsekvenser för sektorn och bör endast införas om det skulle finnas tydliga bevis för att de skulle ha en positiv effekt på hälsan."
Frågan hos EU.
Svaret hos EU.
 
Kontroll
Våra gränsvärden för elektromag-
netisk strålning över 10 MHz bygger helt på skador av uppvärmning. För den som vill kontrollera om den elektromagnetiska strålningen innebär några hälsorisker enligt principen för våra gränsvärden erbjuder Schmidt & Partner Engineering AG plastdockor och plasthuvuden som fylls med vätskor motsvarande olika kroppsdelar.
20 liter "hjärnväv-
nad" kan man själv blanda till av:
Vatten 10,3 liter,
cellulosa 64 g,
salt 177,4 g,
socker 14,88 kg,
Preventol 26,8 g.
Preventol som ingår i receptet är konserverings-
medel. Läs mer hos EMC Technologies.
Ett plasthuvud fylls med vätskan som motsvarar hjärnvävnad och en mobiltelefon placeras mot örat. Därefter mäts de elektriska och magnetiska fälten i vätskan innanför örat. Utifrån mätvärdena kan den maximala absorptionen av strålningen från mobiltelefonen beräknas. Ligger denna under 2 watt per kilogram i den mest utsatta kubikcentimetern sker ingen skadlig uppvärmning och mobilen anses inte kunna skada hälsan.
För kontroll av strålning som träffar hela kroppen med samma styrka används en vätskefylld plastdocka. Absorptionen av strålningen får inte överskrida 0,08 watt per kilogram för att uppvärm-
ningen med god marginal ska anses oskadlig.


Vid testning vänds plasthuvudet upp och ner för att "hjärnvävnaden" inte ska rinna ut. Just detta plasthuvud är avsett för skyltändamål.

 

   6 oktober 2011