Hälsoproblem - en kvinnofråga

 
2003 stod kvinnorna för 63% av alla sjukdagar. Men så har det inte alltid varit.
 
Fram till 1981 var utvecklingen av antalet sjukdagar likartad för män och kvinnor. Men sedan början av 80-talet har kvinnorna alltid haft fler sjukdagar än männen och trenden är att skillnaden ökar. I diagram 1 visas sjuktalets förändringar från 1955 t.o.m. 2003. I sjuktalet ingår alla dagar med hel eller halv sjukpenning från försäkringskassan, men inte från arbetsgivaren. Det gör att från och med 1992 ingår bara de som varit sjuka mer än 14 dagar, och från och med juli 2003 de som varit sjuka mer än 21 dagar. 2003 var sjuktalet nästan två gånger högre för kvinnor än för män.
 
Skillnaden i hälsa mellan kvinnor och män har diskuterats mycket lite. När utbrändhet var nytt förekom det mest i kvinnodominerade yrken, men med tiden har allt fler män "gått in i väggen" och skillnaden mellan olika yrken finns inte längre. Därmed verkar också intresset för att diskutera skillnaden mellan könen ha försvunnit. Tidpunkten i början på 80-talet då skillnaden mellan män och kvinnor verkar ha permanentats är intressant, eftersom det var då som datorerna gjorde sitt intåg på kontoren och förändrade den elektromagnetiska miljön. En förändring som sedan har förstärkts och nu inte längre är begränsad till arbetslivet.
 
I Elöverkänsligas Riksförbund är ca 70% av medlemmarna kvinnor. Det går alltså två kvinnor på varje man.
 
I undersökningar av påverkan från mobiltelefoni, där resultatet redovisats efter kön, har kvinnorna drabbats värst. Den första undersökningen av mikrovågssjukan omkring mobilmaster visar att kvinnorna har mer problem än männen. Bland dem som bodde inom 300 meter från en basstation fanns statistiskt säkerställda skillnader mellan könen för huvudvärk, illamående, dålig matlust, sömnproblem, depression, olustkänslor och synproblem. Vid 300 meter eller mer visade undersökningen inga skillnader.