Hela plan- och bygglagen (1987:10) hos riksdagen

Stockholms stads råd och riktlinjer för mobiltelefonantenner m.m

Nacka kommuns sida om mastärenden för mobiltelefoni

Miljöarbete genom
plan- och bygglagen

Mobiloperatörernas vilja att placera en basstation på önskad plats åsidosätter inte plan- och bygglagens krav på hänsyn till "de boendes och övrigas hälsa". Radiotekniska krav uppges alltid ligga bakom valet av plats men dessa är aldrig absoluta och tillgång till befintlig hög byggnad, väg och elektricitet, har därför redan påverkat platsvalet. Byggnadsnämnden kan kräva redovisning av alternativa placeringar. Till exempel för lägsta bestrålning av befolkningen eller minsta påverkan av landskapsbilden.
 

Krav på hänsyn till boendes hälsa

2 kap. 3 §
"Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för
ändamålet med hänsyn till
 
1. de boendes och övrigas hälsa,"
 
Hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen finns också som en 4:e punkt. Men det kan knappast vara en kilometer enkel elledning som avses. Att tillmötesgå det vanliga kravet att basstationen av tekniska skäl måste placeras på den plats operatören har valt kommer inte i första hand enligt plan- och bygglagen.
 
Att tillämpa ett visst säkerhetsavstånd för att på så vis uppfylla kravet på hänsyn till de boendes hälsa är vanskligt utan att känna till hur strålningen sprids omkring basstationen. Avståndet är ett dåligt mått på hur starkt det strålar på marken. Beräkningar av strålningen gör alltid operatören och simuleringar som dem på sidan om vågutbredning kan enkelt göras med dator.
 

När krävs bygglov?

8 kap.
"Bygglov krävs för att
 
3. ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats,
 

 
5. uppföra radio- eller telemaster eller torn,
 
3 § I områden med detaljplan krävs, utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 §§, bygglov för att
 
1. färga om byggnader eller byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial samt för att göra andra ändringar av byggnader som avsevärt påverkar deras yttre utseende,"

Även om antennerna på taket inte kräver bygglov kanske teknikutrymmet i huset gör det. Att göra om ett förråd till teknikutrymme är inte tillåtet utan bygglov. Men är antennerna på taket alltid befriade från kravet på bygglov enligt 3 § 1? Vad sägs om mastbygget längst ner på sidan Mobilmaster, bildgalleri? En del kommuner kräver bygglov för detta, andra inte.
 

När ska berörda informeras?

8 kap. 22 §
"Innan lov lämnas, skall byggnadsnämnden genom underrättelse bereda kända sakägare och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs samt sådan känd organisation eller förening som anges i 5 kap. 25 § första stycket 2 tillfälle att yttra sig över ansökningen, om åtgärden
 
1. innebär en avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser eller
 
2. skall utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan och åtgärden inte är en kompletteringsåtgärd och inte heller är reglerad i områdesbestämmelser."

Det oklara i denna paragraf är vilka som berörs. Det finns inga klara regler utan bara praxis. Att bara skicka brev till närmsta grannen till mobilmasten räcker inte, den syns vida omkring.

 

 
 
 
 
Ett praktikfall
Björn Gillberg utnyttjade sin rätt enligt 14§ förvaltningslagen att själv föredra sitt ärende inför byggnadsnämnden. Artikel i Miljömagasinet
 

Var med på byggnadsnämndens möte

Förvaltningslag (1986:223)
Muntlig handläggning

 
"14 § Vill en sökande, klagande eller annan part lämna uppgifter muntligt i ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild, skall han få tillfälle till det, om det kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång.
 
I andra fall bestämmer myndigheten om handläggningen skall vara muntlig. Myndigheten skall särskilt beakta att muntlig handläggning kan underlätta för enskilda att ha med den att göra."

Varför ska politiker bara träffa folket när det är valår? Besök dem under deras arbete och förvissa dig om att byggnadsnämnden inte har missat något i argumentationen varför basstationen inte ska byggas.

 

 
 
 
 
Mall för överklagan till länsrätten finns hos Miljöcentrum under rubriken 3G

Överklaga

Länsstyrelsen ser efter kommunerna, utövar tillsyn heter det på kanslisvenska. Är man inte nöjd med deras beslut överklagar man till länsrätten, och sedan kammarrättet och till sist regeringsrätten. Den sista bara om man får prövningstillstånd.
 
Överklagan får inte avslås med hänvisning till några generella regler som ett visst avstånd till masten. "Det är direkt rättsvidrigt att på detta sätt generellt, utan individuell prövning, neka talerätt. Det har Länsstyrelsen i Värmland och andra länsstyrelser tvingats inse efter en rad överklaganden" skriver Björn Gillberg i DN 24/4 2004.

Inhibition enligt Förvaltningslagen 29 §
" En myndighet som skall pröva ett överklagande får bestämma att det överklagade beslutet tills vidare inte skall gälla."
 
Det överklagade beslutet inhiberas inte automatiskt. Det görs en bedömning om överklagan har chans att bifallas.

 

 
 

Inrätta lågstrålande zon

Post och telestyrelsen har 2001-04-06 i sin Information till kommunerna om UMTS utbyggnaden tagit upp frågan om 'elektromagnetiska frizoner'. De skriver: "Länsstyrelsen i Stockholms län, som yttrat sig i ärendet, har inte kunnat se några hinder mot att kommunen i översiktsplanen pekar ut ett område där radiofrekvent strålning avses begränsas. Översiktsplanen är dock enbart vägledande, varför frågan slutligen avgörs först i samband att ett beslut rörande bygglov för mobiltelemast e. d. överklagas."
 
Juristfirman Unité skriver på sin hemsida: "Om man vill göra frizonerna juridiskt bindande kan översiktsplanen även kompletteras med områdesbestämmelser. Detaljplanen är ett annat verktyg som också kan användas för att göra en frizon juridiskt bindande."
 
5 kap. 7 §
"Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får i planen meddelas bestämmelser om
... 
11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen och, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat liknande som omfattas av 9 kap. miljöbalken,"
 
Mobiltelefoni i lågstrålande zoner
Det är fullt möjligt att ha fungerande mobiltelefoni i en lågstrålande zon om man inte har som målsättning att de allra svårast elöverkänsliga ska kunna må bra där. Den signalstyrka en mobiltelefon kräver är uppseendeväckande låg jämfört med den som normalt används och även jämfört med Salzburgs låga gränsvärden. Se sidorna Miljöarbete genom miljöbalken och Gränsvärden från högt till lågt.

 
27 november 2004