Inga bygglov till mobilmaster m.m.

Skrivelse från Vågbrytaren Stockholm till stadsbyggnadsnämnden i Stockholm inför planer på en stor satsning på trådlösa datornätverk och beslut om planändringar för att möjliggöra byggandet av flera nya mobilmaster.


Till stadsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare 1/3 2006

I Stockholm pågår nu arbete för att bygga ett antal nya mobilmaster, dessutom planerar kommunen nya system för trådlös kommunikation, WiMAX.
 
Vågbrytaren Stockholm kräver att alla beslut om bygglov i samband med trådlös kommunikation skjuts upp tills det finns beslutsunderlag enligt EU-kommissionens meddelande KOM(2000)1 slutlig om försiktighetsprincipen. Vågbrytaren Stockholm är en arbetsgrupp inom riksföreningen Vågbrytaren som arbetar för att elektromagnetisk strålning ska minskas till nivåer som inte skadar människor, djur eller miljön som helhet.
 
Vi ser det som omöjligt för stadsbyggnadsnämnden att på ett medvetet sätt ta det ansvar som förväntas, utan tillgång till ett beslutsunderlag framtaget enligt EU-kommissionens meddelande. Kommissionen skriver att meddelandet har "en generell räckvidd" vilket betyder att det också gäller stadsbyggnadsnämnden i Stockholm.
 
Ansvarig myndighet att bevaka folkets hälsa enligt försiktighetsprincipen är Socialstyrelsen, inte Statens strålskyddsinstitut, SSI. I Förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken, under rubriken tillsynsvägledning § 13, anges Socialstyrelsens ansvar: "Frågor enligt 9 kap. miljöbalken om hälsoskydd i bostäder, lokaler m.m. samt smittskyddsfrågor och övriga hälsoskyddsfrågor av hygienisk och medicinsk karaktär".
 
Den tillsynsvägledning Socialstyrelsen har levererat hittills är Socialstyrelsens meddelandeblad nr 5/2002 "Mobilbasstationer och miljöbalken".
 
Våra referensvärden för elektromagnetisk strålning är en rekommendation av EU:s ministerråd, 1999/519/EG. Referensvärdenas begränsade förmåga att skydda anges i pkt 10: "Det erinras om att endast säkerställda effekter har använts som grund för de rekommenderade begränsningarna av exponeringen".
 
Säkerställt och känt är två helt olika saker. Det mesta som är känt bland allmänhet, politiker och forskare är inte säkerställt eller vetenskapligt bevisat. Det krävs ett omfattande underlag för att vetenskapsmännen ska känna sig så säkra att de anser att något är vetenskapligt bevisat.
 
Resultatet av detta är att EU-kommissionen påpekar följande i sitt meddelande: "Försiktighetsprincipen, som huvudsakligen tillämpas av beslutsfattare när det gäller riskhantering, bör inte sammanblandas med det mått av försiktighet som vetenskapsmän tillämpar i sin bedömning av vetenskapliga uppgifter". Med andra ord, att endast ta hänsyn till vetenskapligt bevisade eller säkerställda effekter ger låg skyddsnivå medan hänsyn till kända effekter ger hög skyddsnivå.
 
Kommissionen skriver att försiktighetsprincipen ska tillämpas "särskilt när preliminär saklig vetenskaplig bedömning ger vid handen att möjliga effekter på miljö, människors, djurs eller växters hälsa kan vara oacceptabla och inte stå i överensstämmelse med den höga skyddsnivå som valts för gemenskapen".
 
Vidare att beslutsunderlaget för beslut om att tillämpa försiktighetsprincipen bör innehålla:

  • Möjliga negativa effekter.
  • Redovisning av det vetenskapliga underlaget.
  • Sannolikheten för att de negativa effekterna ska inträffa.

Socialstyrelsens meddelandeblad nr 5/2002 Mobilbasstationer och miljöbalken uppfyller inte någon av dessa punkter.
 
Om politikernas ansvar att tillämpa försiktighetsprincipen skriver kommissionen: "...börja med en vetenskaplig utvärdering som är så fullständig som möjlig och om möjligt på varje stadium fastställa graden av vetenskaplig osäkerhet. Beslutsfattare måste vara medvetna om graden av osäkerhet som hör samman med resultaten av utvärderingen av tillgänglig vetenskaplig information. Att bedöma vad som är en 'acceptabel' risknivå för samhället är främst ett politiskt ansvar. Beslutsfattare som står inför en oacceptabel risk, vetenskaplig osäkerhet och allmänhetens oro är skyldiga att finna svar".
 
Exempel som kan tjäna som vägledning för att skapa beslutsunderlag enligt KOM(2000)1 slutlig är Gesundheitliche Auswirkungen der Handy-Nutzung som sammanställdes av Michael Kundi inför Österrikes hälsoministeriums kampanj för ett förnuftigt användande av mobiltelefoner¹.
 
Eller sammanställningen av tyska Ecolog Institut av forskningsläget år 2000, Mobilfunk und Gesundheit med undertiteln Utvärdering av vetenskapliga rön med avseende på förebyggande hälsoskydd².
 
Exemplen är på tyska men de ger en bra bild av hur källmaterial och resultat kan presenteras. På sidan 9 i Gesundheitliche Auswirkungen der Handy-Nutzung finns ett diagram över resultaten för samtliga undersökningar av hjärntumörer i förhållande till mobilanvändning. Det behövs varken forskarutbildning eller kunskaper i tyska för att dra slutsatser om framtiden för mobilanvändarna utifrån det diagrammet.
 
Ovan har vi redovisat de formella grunderna till varför Vågbrytaren Stockholm kräver att alla beslut om bygglov, som har samband med trådlös kommunikation, skjuts upp tills det finns beslutsunderlag enligt EU-kommissionens meddelande KOM(2000)1 slutlig om försiktighetsprincipen. Dessutom finns det en stor oro hos allmänheten för den negativa hälsopåverkan som, av erfarenhet och dokumenterat i rapporter, har visat sig kunna orsakas av radiofrekvent elektromagnetisk strålning. 1979 betraktades strålningen som ett arbetsmiljöproblem av tre ledande svenska forskare inom området, se Arbetsmiljöverkets Arbete och hälsa, vetenskaplig skriftserie 1979:30. Nu när strålningen inte är begränsad till vissa yrkesgrupper är den ett miljöproblem.

Vågbrytaren Stockholm


¹ Länk till Gesundheitliche Auswirkungen der Handy-Nutzung
² Länk till Mobilfunk und Gesundheit hos ECOLOG-institut.
Länkar till EU-dokument finns på sidan EU. Arbete och hälsa, vetenskaplig skriftserie 1979:30 är från 1979 och finns inte på internet men i arbetsmiljöverkets bibliotek.

 
   4 april 06