|
Vagabonderande ström är ström som går där
den inte ska, i vattenrör, fjärrvärmerör, ventilationstrummor
och plåttak. Att den tar de vägarna beror på hur skyddsjordning
av elektriska apparater och byggnadsdelar utförs. Vagabonderande
ström är den i särklass största källan till magnetfält
i bostäder och kontor1.
Det finns alltid två trådar i en sladd. I den ena är
spänningen så hög att man kan dö om man tar i den.
I den andra är spänningen praktiskt taget noll och helt ofarlig
(Figur 1). Om de två trådarna får kontakt med varandra
går proppen.
Spisar, kylskåp och andra elektriska apparater med metallhölje
kan ha det kopplat till den del av elsystemet som är ofarlig. Apparaten
är då skyddsjordad. Om det skulle bli fel så den "dödliga
tråden" i apparaten får kontakt med höljet går
proppen. Säkerheten mot elolyckor har höjts.
För att det ska fungera måste apparaten kopplas till ett jordat
uttag där två extra kontakter ger förbindelsen med den
ofarliga delen av elsystemet. Från jordkontakterna i vägguttaget
går en tråd till proppskåpet där den kopplas till
återledaren. Den utgör den ofarliga delen av elsystemet och
genom den återvänder strömmen dit där den kom ifrån,
transformatorn (Figur 2).
Om två eller flera skyddsjordade apparater har kontakt med varandra
genom exempelvis vatten- eller fjärrvärmerör kan strömmen
gå genom dem för att till sist komma till transformatorn (Figur
3).
Hopkoppling av jordade apparater kan ske inom ett hus och mellan hus genom
vattenrör, fjärrvärmerör, gasledningar för stadsgas,
ventilationstrummor, plåttak, kablar för kabel-TV och allt
som är anslutet till skyddsjorden. Det är exempelvis värmepannor,
cirkulationspumpar, fläktar, spisar, varmvattenberedare, diskmaskiner,
datorer och bildskärmarr. Även armeringen i nyare betonghus
är ansluten till elektriska skyddsjorden.
|
|
Vanliga fel om vagabonderande
ström
Strömmen går genom marken. Den ström som går
genom marken är försumbar i detta sammanhang. Vagabonderande
ström går genom rör och andra byggnadsdelar av metall.
Strömmen går genom vattnet i vattenrör. Sötvatten
leder ström mycket dåligt. Att byta en bit koppar- eller
järnrör mot plast stoppar därför den vagabonderande
strömmen. |
 |
Figur 1. Ojordat uttag. Till uttaget går
två trådar. En svart som är livsfarlig att ta i och
en ljusblå som leder tillbaka strömmen till transformatorn.
Om allt är rätt kopplat och inga fel uppstått är
den ljusblå ofarlig att beröra.
I
sladdar går en blå och en brun tråd men eftersom
stickkontakten kan vändas i uttaget vet man inte vilken av trådarna
som är livsfarlig. |
 |
Figur 2. Jordat uttag och proppskåp.
Till ett jordat uttag går ytterligare en gulgrön tråd.
I proppskåpet är den hopkopplad med den blå återledaren,
ofta kallad nollan. Eftersom spänningen i återledaren är
praktiskt taget noll volt är den ofarlig att beröra.
I sladdar med gulgrön jord går en blå och en brun
tråd men eftersom stickkontakten kan vändas i uttaget vet
man inte om den blå eller bruna tråden är livsfarlig.
Den gulgröna skyddsjorden kopplas alltid rätt oavsett hur
stickkontakten vänds i uttaget. |
|