Mastceller tål inte TV-apparater

Cutaneous mast cells are altered in normal healthy volunteers sitting in front of ordinary TVs/PCs -- results from open-field provocation experiments
Mastceller i huden ändras på normala friska frivilliga som sitter framför vanliga TV/PC -- resultat från öppna provokationsförsök
Journal of cutaneous pathology 2001 Nov;28(10):513-9
Johansson O, Gangi S, Liang Y, Yoshimura K, Jing C, Liu PY.
The Experimental Dermatology Unit, Department of Neuroscience, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
PubMed sammanfattning på engelska.

Sammanfattning
 
Bakgrund: Frågan om möjliga biologiska reaktioner av elektromagnetiska fält (EMF) från visuella dataterminaler (VDT), så som persondatorer (PC), och vanliga TV-apparater, har omgivits av en betydande kontrovers. De cellulära och molekylära mekanismerna för sådana potentiellt skadliga hälsorisker har ännu inte blivit förstådd, fast ledtrådar inom litteratuen inbegriper mastceller och histamin. Målet för denna studie var därför att undersöka möjliga biologiska reaktioner på TV/PC-skärmar hos mastceller.
 
Metoder: Med indirekt immunofluorescensteknik studerade vi förekomsten av histamininnehållande mastceller i läderhud på friska frivilliga. Hudprover tagna från 13 friska försökspersoner före och efter exponering för vanliga TV/PC-skärmar under 2 eller 4 timmar undersöktes.
 
Resultat: Vår föreliggande in vivo-studie pekar på att normala mastceller i hud kan förändras genom exponering för vanliga TV/PC-skärmar. Efter sådan exponering fann vi till vår stora överraskning att antalet mastceller i de papillära och retikulära skikten ökade i varierande grad hos 5 av 13 försökspersoner. En vandring av mastceller mot den allra översta läderhuden föreföll vara den viktigaste händelsen. Således försvann den övre normalt tomma zonen i läderhuden, och istället observerades en högre täthet av mastceller i denna zon. Dessa celler verkade också ha en tendens att öka i antal mot kontaktzonen mellan över- läderhud och några av dem förlorade sitt granulerade innehåll och cytoplasman krympte (=degranulation). Dessa fynd kunde bara göras i den exponerade huden. Två av de 13 fallen uppvisade istället en minskning av antalet mastceller, men en växling av mastceller mot den övre läderhuden var fortfarande synlig. 24 timmar efter provokationen var cellantalen och lägen åter normala hos samtiliga försökspersoner.
 
Slutsatser: Enligt definition, antas normala friska frivilliga inte reagera på en provokation med TV/PC-skärm. Till vår stora överraskning visade det sig inte var sant. De föreliggande resultaten kan utgöra en grund för att förstå den underliggande orsaken till så kallad "screen dermatitis" med speciell syftning på mastceller. Men ytterligare blinda eller dubbelblinda försök med patienter (alltså bildskärmsskadade personer) bör genomföras för att hitta den exakta orsaken till de observerade förändringarna. Orsaker som inbegriper effekter av luftburna kemikalier, belastningsfaktorer, etc.

Kommentar
Denna provokationsstudie har en lång förhistoria som beskrivs utförligt av Gunni Nordström i boken Fältslaget om de elöverkänsliga. Historien börjar under tidigt 80-tal med att hudexperten Björn Lagerholm såg att bildskärmspatienterna hade ett större antal mastceller än normalt i huden samt andra förändringar som påminde om skador av ultraviolett strålning och röntgen. Det ökade antalet mastceller kan förklara vanliga elöverkänslighetssymtom som klåda, stickningar och sveda eftersom dessa celler innehåller histamin som ger sådana symtom.
 
Bildskärmsskadade såg i dessa hudförändringar en möjlighet att få sina besvär godkända som arbetsskada. Det politiska spelet om elöverkänslighet gjorde dock att Björn Lagerholms fynd begravdes.
 
Men Olle Johansson glömde dem inte utan höll dem levande och gjorde dem offentliga med denna enkla provokationsstudie. Det är en öppen provokationsstudie där alla inblandade vet när exponering sker. Helst hade Olle Johansson velat göra en dubbelblind studie där varken försöksledare eller försökspersoner vet när fälten är på eller av. En sådan hade haft större tyngd. Men trots många ansökningar under 90-talet har varken arbetsmiljöfonden eller någon annan velat ge några anslag.
 
Björn Lagerhoms fynd och Olle Johanssons undersökningar öppnar ett stort och betydelsefullt forskningsområde. Första steget är att ta reda på vad det är från bildskärmarna som ger symtomen. I sammanfattningen står det inte att det är de lågfrekventa elektromagnetiska fälten som är den troliga orsaken. Det kan vara de radiofrekventa fälten, ultraviolett strålning, röntgen, kemikalier eller en kombination av dessa. Resultatet skulle kunna bli den vetenskapliga grund som behövs för att godkänna hudskador av bildskärmsarbete som arbetsskada.
 
Olle Johansson har sedan gått vidare och studerat mastceller i hud på råttor (Johansson 2005) som exponerats för elektromagnetiska fält. Samma förändringar upptäcktes som i denna studie vilket pekar ut de elektromagnetiska fälten som orsak.