Valfrågan 2010
2007 var det sju procent av stockholmarna som oroade sig för strålning
från kraftledningar och mobilmaster. Vilken är de politiska
partiernas åsikt i frågan om elektromagnetisk strålning?
Till valet 2010 ställde vi följande fråga om den trådlösa
tekniken:
"Det råder oenighet om riskerna med elektromagnetiska strålning
från till
exempel mobilmaster och trådlösa nätverk. Inför valet
är vi intresseade av
er ståndpunkt i denna fråga.
Anser ni att den elektromagnetiska strålningen från trådlös
teknik i Stockholms stad;
- kan öka
- får inte öka
- måste minska
Kryssa för ett alternativ och kommentera gärna ert val."
Med hänvisning till socialstyrelsens och Strålsäkerhetsmyndighetens gemensamma rekommendationer för elektromagnetisk strålning.
Det är viktigt med kontroller och att fortsätta följa forskningen på området. De gränsvärden som finns måste respekteras.
Som ni mycket riktigt påpekar råder det oenighet om riskerna med elektromagnetisk strålning. Att det finns risker med trådlös teknik torde vara helt klart, men den vetenskapliga forskningen på området ger inga klara besked. Det är därför svårt att som stad sätta några andra riktlinjer eller gränser än vad som sätts på nationell nivå. Vi kommer självklart att följa gällande regler, även om de skärps.
Det är därför också omöjligt att ange något av era svarsalternativ. Om strålningen visar sig farlig måste så klart de ske en minskning i staden, och tvärt om. Om strålningen visar sig mindre farlig kan en ökning tillåtas.
Rent allmänt brukar modernare teknik/utrustning vara bättre ur många olika aspekter än den tidigare generationen av teknik/utrustning. Det är därför troligt att vi fram över kan se en ökad användning av trådlös utrustning utan att för den skull farlig strålning skulle öka.
Centerpartiets hållning i frågan är att strålningen från trådlös teknik kan öka i staden. Samhällets infrastruktur vilar till stor grad på trådlös teknik och fler enheter och parallella system ger ackumulerat mer strålning. Att mobiltelefonen ska ha täckning i staden är något som de flesta stockholmare idag tar för självklart. Naturligtvis ska utvecklingen följas och utvärderas så att hälso- och miljöaspekter belyses.
I sådana här frågor är det väldigt svårt för folkvalda att ha en självständig åsikt. På samma sätt som vi politiker inte gör medicinska bedömningar eller har våra egna teorier om klimatkrisen då vi lämnar detta till läkare och klimatforskare, så måste frågor om strålningens risker lämnas till de som har expertisen på området. Vi följer därför Strålsäkerhetsmyndighetens och Arbetsmiljöverkets rekommendationer. Dessa myndigheter säger att det varken finns några fastslagna hälsorisker eller några tvetydigheter i forskningen som skulle leda till att försiktighetsprincipen borde tillämpas när det gäller mobilmaster och trådlösa nätverk. Styrkan på strålningen är långt lägre än myndighetens referensvärden och därför har man inte sett några skäl att begränsa utbyggnaden. Dock så har vi ett ansvar när det gäller att se till att det inte blir en överetablering och verka för samlokalisering av olika operatörer. Svårigheten ligger i att väga människors oro mot allmänhetens krav på täckning. Vilket inte är en lätt uppgift och inte alltid går att förena. Däremot rekommenderar strålskyddsmyndigheten att försiktighetsprincipen ska tillämpas (och att man därför ska använda handsfree) när det gäller strålningen från mobiltelefoner vid samtal, då eventuella risker inte definitivt har kunnat avfärdas.
De få områden som ännu är relativt fredade från elektromagnetisk strålning skall värnas och försiktighetsprincipen ska gälla. Människor med särskild känslighet mot strålningen ska erbjudas fredade områden. I samband med ombyggnader och energieffektiviseringar i skolorna bör också arbetsmiljön ses över. Allergisanering, minskad elektromagnetisk strålning och mindre buller är exempel på sådant som behöver åtgärdas.
Kognitiva funktionshinder och överkänslighet för elektromagnetisk strålning ska särskilt uppmärksammas av landstinget. Personer som upplever att de har svåra funktionsnedsättningar på grund av miljöfaktorer ska tas på allvar. Diffusa sjukdomssymptom gör att det kan vara svårt att få rätt diagnos.
Vi värnar människors rätt att känna sig sedda och trygga när de upplever ohälsa oavsett hur långt vetenskapen kommit inom det medicinska området. Omgivningen ska i möjligaste mån anpassas efter människors upplevda behov. I tunnelbanan vill vi återinföra vagnar där mobiler är avstängda, s.k. mobilfria zoner.
30 juli 10