Sändare i Sverige, täckningskartor

Hitta radio- och TV-masten

Radio- och TV-sändare sköts av det statliga bolaget Teracom AB som har kartor över TV-sändarna och tabeller för FM-radion. Tabellerna innehåller orten där sändaren står, radiokanaler och sändarens styrka som utsänd effekt eller ERP per radiokanal. Om effekten är angiven till 60000 watt (W) ERP blir det 240000 W ERP för P1, P2, P3 och P4 tillsammans. TV-sändarnas styrka är inte angiven.

Hitta alla master med Lantmäteriet

På den topografiska kartan är alla master markerade med en överkryssad svart prick. Eftersom alla master är utmärkta med samma kartsymbol går det inte att se om det är en mobilmast eller vilken operatör det är. Men de flesta master är mobilmaster. Zooma in så att avståndsskalan visar 2 km i nedre vänstra hörnet så visas masterna. De kan ibland visas redan vid 5 km på avståndsskalan. Kartan är användbar för att hitta basstationer för mobiltelefoni på landsbygden där antennerna sitter på master men inte i tätorter där de sitter på hus.

Operatörernas täckningskartor

Medan en karta över sändarnas placering används för att se var det strålar mest kan operatörernas täckningskartor användas för att hitta lågstrålande områden. Ju färre operatörer som har täckning i ett område desto lägre strålning. Vissa kartor anger också täckning inomhus och utomhus. Finns bara täckning utomhus betyder det lägre strålning, liksom om det krävs extra antenn.

Operatör Karta
Telia Mobiltelefoni och mobilt bredband
Telenor Mobilt bredband (GPRS motsvarar GSM mobiltelefoni)
Tele2 Mobiltelefoni och mobilt bredband
(zooma in ordentligt så går det att välja Visa nätelement)
Comviq Samma som Tele2
Tre Mobiltelefoni (röstsamtal) och mobilt bredband
Net1 Mobilt bredband
Tele2 och Net1 visar sändarnas placering på sina täckningskartor. Tele2 visar sändarna om man zoomar in till 5 kilometer på kartskalan. Net1 visar bästa sändare vilket är lika med starkaste sändare för den angivna adressen eller där man klickat i kartan.
Virtuella operatörer som inte har eget nät utan hyr in sig hos andra har inte tagits med.

Sändarkartan - den nedlagda

Post- & telestyrelsen, PTS, reglerar användningen av alla sändare för trådlös kommunikation i Sverige. De som säljs över disk och internet till vanliga konsumenter behöver oftast inget tillstånd. Sändare som kräver tillstånd finns i PTS sändarregister.
 
När sändarkartan startade i december 2005 deklarerade PTS att inte alla mobilsändare fanns med. På våren 2008 gjordes en uppdatering. 4 januari 2010 lades sändarkartan ner då PTS inte längre kräver att mobiloperatörerna ska rapportera var de har sina sändare. Sändarregistret finns fortfarande kvar men innehåller inga mobilsändare. Därför går det att ringa 08-678 55 00 till PTS och begära utdrag och få veta det mesta men alltså inte var mobilsändarna finns.
 
Under den tid sändarkartan var i drift fungerade det så här. Uppgifterna som låg till grund för kartan byggde helt på uppgifter från operatörerna, så PTS kunde inte garantera att den var komplett. Banverket har ett eget mobiltelefonnät, GSM-R, vars sändare inte fanns med på kartan. SweFour GSM AB heter ett för allmänheten okänt företag som har licens för ett rikstäckande GSM-nät. De marknadsför sig inte mot abonnenter utan tillhandahåller nätkapacitet åt andra mobilföretag, som det mer kända Spring Mobil AB. De sändarna fanns inte heller med. SweFour GSM AB blev uppköpta av Tele2 i april 20091.
 
På kartan visades inte alla uppgifter som fanns i registret. Till exempel uteslöt PTS adress vilket skulle varit bra att ha som komplement till den inte allt för detaljerade kartbilden. Sändarna visades bara vid den högsta och näst högsta förstoringsgraden. Det gjorde det omöjligt att hitta sändare på landsbygden där det kan vara flera mil mellan dem. I städer gick det bra eftersom avståndet mellan sändarna där är högst några hundra meter. Det som inte gick att hitta på sändarkartan var ändå tillgängligt för den som ringde 08-678 55 00 till PTS och begärde utdrag ur sändarregistret. Förutom de uppgifter om mobilsändare som förklaras nedan innehöll registret några uppgifter till av teknisk natur. Asterisk (*) betyder att uppgiften var tillgänglig via PTS sändarkarta. Ord inom parenteser betyder att det ordet användes på sändarkartan.
 
Tjänst (Teknik*)
Kan vara GSM den vanliga mobiltelefonin eller UMTS, som brukar kallas 3G, eller CDMA450 som är ett system för dem som kräver god täckning i glesbygd.
 
Tillståndshavare (Operatör*)
Bolag som sändaren/basstationen tillhör.
 
Preciserad
Gatuadress, eller om basstationen finns på landsbygden, närmaste namngivna plats.
 
Long, Lat
Longitud och latitud. Exakta placeringen på jordklotet.
 
Pos X, Pos Y
Visar också sändarantennernas exakta placering, men med koordinater i rikets nät som finns på topografiska kartan över Sverige.
 
Antennhöjd*
Hur högt över marken antennen sitter.
 
Bäring (Antennriktning*)
Anger i vilket väderstreck antennen strålar starkast. 0 grader är norr, 90 grader är öster, 180 grader är söder och 270 grader är väster. Vid 360 grader är man tillbaka på norr igen. Anges inte bäring är antennen sannolikt rundstrålande, vilket betyder att den strålar lika starkt i alla väderstreck.
 
Effekt* Tx EIRP
Sändarens uteffekt anges som EIRP i den riktning där antennen strålar mest. En antenn strålar aldrig lika starkt i alla riktningar. För att komplicera saken ytterligare anges effekten i dBm. Med hjälp av tabellen nedan går det att omvandla dBm till Watt.
 
Med uppgifterna i PTS register som grund går det inte att göra någon exakt beräkning av den strålningsintensitet som sändarna ger. För en exakt beräkning krävs även information från operatörerna. Dessutom finns det alltid flera sändare som bidrar till strålningen. Istället kan man se det som att de angivna sändareffekterna speglar den signalstyrka som en enskild sändare ger.
 
Det noggrannaste sättet att ta reda på strålningens intensitet på en plats är att mäta, helst under ett dygn.

 

Omräkning av sändareffekt i dBm till W    
  dBm W dBm W dBm W
  0 0,001   21 0,13   42 16
  1 0,0013   22 0,16   43 20
  2 0,0016   23 0,2   44 25
  3 0,002   24 0,25   45 30
  4 0,0025   25 0,3   46 40
  5 0,003   26 0,4   47 50
  6 0,004   27 0,5   48 60
  7 0,005   28 0,6   49 80
  8 0,006   29 0,8   50 100
  9 0,008   30 1   51 130
  10 0,01   31 1,3   52 160
  11 0,013   32 1,6   53 200
  12 0,016   33 2   54 250
  13 0,02   34 2,5   55 300
  14 0,025   35 3   56 400
  15 0,03   36 4   57 500
  16 0,04   37 5   58 600
  17 0,05   38 6   59 800
  18 0,06   39 8   60 1000
  19 0,08   40 10   61 1300
  20 0,1   41 13   62 1600


Tabellen från dBm till watt kan öppnas i ett eget fönster och finns då kvar medan du använder PTS sändarkarta.

Övriga sändare
Alla radiosändare som kräver tillstånd ska finnas i Post- och telestyrelsens (PTS) register. Förr var det bara sändare som såldes över disk till vanliga konsumenter, som inte krävde tillsånd. Till exempel mikrovågsugnar, mobiltelefoner, trådlösa telefoner, babyvakter och trådlösa nätverk för datorer. Numera finns licensfria frekvenser som används för att täcka hela eller delar av kommuner med trådlöst bredband, dvs trådlösa datornätverk för till exempel internet. Sändarna för de tjänster som använder licensfria frekvenser kräver inte tillstånd och finns därför inte med i PTS register. Vartefter PTS och regeringen tillmötesgår industrins krav på fler licensfria frekvenser, kommer alltfler sändare att i praktiken bli hemliga för alla som saknar teknik för att lokalisera dem.
 
Varje beslut om tillstånd från PTS är offentlig handling. Därför är registret offentligt och innehåller inte bara mobilsändare. Danmarks register kan tjäna som exempel där man även lagt ut radio, TV och mycket mer.
  1. Konkurrensverket ryter till om GSM-frekvenserna, Ny Teknik 22 sep 09.
 
   9 december 2013