Mobilmaster

 
För att samtalen ska kunna nå mottagaren måste mobiltelefonsystemet veta var telefonen finns. Det går till så att telefonen rapporterar sin närvaro till basstationen. Telefonen väljer basstation genom att jämföra styrkan på signalen från flera basstationer. Varje basstation sänder hela tiden en signal som visar dess identitet och vilken operatör den tillhör. I GSM-systemen kallas den för kontrollkanal och i 3G/UMTS för pilotton, och den sänds alltså kontinuerligt, dygnet runt, vare sig det finns några telefoner i cellen eller inte.
 
En telefon som är påslagen, d.v.s. som kan ta emot samtal, tar hela tiden emot kontrollkanaler från flera basstationer och jämför deras styrka. Telefonen väljer sedan att ta kontakt med den basstation som har starkaste signalen (intensivaste strålningen). Tillhör basstationen rätt operatör släpps telefonen in. Annars får den kontakta den näst starkaste basstationen, eller näst näst starkaste, osv tills den hittar en basstation som tillhör rätt operatör. Om en annan basstation som tillhör rätt operatör blir starkast tar telefonen kontakt med den. Telefonen har passerat en cellgräns och har bytt basstation. Varje gång en cellgräns passeras sänder telefonen som när man själv ringer upp. Har man inte passerat någon cellgräns inom en viss tid kontaktar telefonen basstationen ändå för att bekräfta sin närvaro i cellen. Att ha telefonen påslagen när man åker bil, buss, tåg eller tunnelbana innebär att telefonen ofta byter basstation och strålar mer när den är påslagen.

 
I trafikkanalerna går samtalen. För GSM är det maximalt 8 stycken per trafikkanal. Antalet trafikkanaler varierar mellan sändarna och kan maximalt vara fyra. 3G fungerar annorlunda och har ingen fast indelning av samtalen i trafikkanaler.
 
Numera byggs många basstationer utan fast förbindelse med telenätet. Istället används mikrovågslänk. Det är alltså inte bara sista biten mellan mobiltelefon och basstation som är trådlös. På bilden sitter mikrovågslänken till höger på hustaket.