LED-lampor, lysdiodlampor
De flesta LED-lampor skapar snabbt varierande elektriska och magnetiska fält, så kallade transienter, och ger därför en mycket sämre elmiljö än vanliga glödlampor.
Den del i en LED-lampa som lyser kallas lysdiod och lamptypen kallas
därför också diodlampor eller lysdiodlampor. LED betyder
Light-emitting Diode, LED uttalas lädd.
En lysdiod drivs med 3 till 4 volt spänning. En LED-lampa som får
230 volt från vägguttaget eller lampsockeln måste därför
innehålla en transformator. Till LED-lampor används så
gott som alltid en elektronisk
transformator som är mindre och billigare än en transformator
med järnkärna, men som skapar snabba och mycket kortvariga förändringar
av spänningen fram till transformatorn och vidare till lampan, så
kallade transienter.
Ju snabbare fälten ändras desto sämre, eftersom det driver
starkare ström genom människor och alla andra material som leder
elektrisk ström. Se sidan Ellära.
Man behöver inte ha någon elektrisk kontakt med den elektriska
ledningen, det räcker att befinna sig i närheten.
Vågbrytaren Stockholm gjorde ett enkelt test för att se hur
snabbt magnetfälten omkring en LED-lampa ändrar styrka. Snabbheten
mäts i mikrotesla per sekund, µT/s. En mikrotesla är en
miljondels tesla. Ett högre mätvärde visar att styrkan
ändras snabbare.
|
µT/s
|
|
| 1. Lack LED-lampa 230 volt Elledningen fram till transformatorn/stickproppen |
150
|
| 1. Lack LED-lampa 230 volt Sladden mellan transformator och lampa |
8000
|
| 2. Sunnan solcell/batteri |
>10000
|
| 3. Osram batteri |
0
|
| 4. LED-spotlight 230 volt Intill lampan |
>10000
|
| 4. LED-spotlight 230 volt Längs elledningen |
220
|
| Lågenergilampa Vattenfall Intill lampan |
>10000
|
| Lågenergilampa Vattenfall Längs elledningen |
220
|
| Glödlampa 230 volt Längs elledningen och intill lampan |
~10
|
| Lågenergilampan finns med som
jämförelse. Glödlampan används som exempel på
god elmiljö. > betyder mer än och ~ betyder ungefär. |
|
Lampsladden hölls mot sidan på mätaren. Drevs lampan
med batteri hölls mätaren mot lampan. Vid alla tillfällen
söktes det maximala utslaget på mätaren. Alla LED-lampor
utom en orsakade mycket snabbare variationer i magnetfältets styrka
än en 60 watts glödlampa. Det innebär att LED-lampor ger
en mycket sämre elmiljö än glödlampor.
Elektroniska transformatorer, som i Lack LED-lampa och LED-spotlighten,
drar ström från elnätet i mycket korta perioder flera
tiotusentals gånger per sekund. Det skapar de mycket snabba variationerna
i magnetfälten.
En överraskning var Sunnan från IKEA. En batteridriven LED-lampa
där batterierna laddas med solceller. Magnetfälten varierade
snabbare än mätaren kunde visa. Mer än 10000 µT/s.
Orsaken är att lysdioderna drivs med en spänning som pulserar
500 000 gånger per sekund.
Osrams lilla batteridrivna LED-lampa ger däremot inga mätbara
varierande magnetfält alls. Detta visar att det inte är lysdioderna
som är problemet utan tekniken som förser dem med ström.
Vilken LED-lampa som är bra eller dålig går inte att
se på utsidan. Genom att byta från lågenergilampa
till LED-lampa sparar man kvicksilver och undgår den radiofrekventa
strålningen från lågenergilampans lysrör. Men de
magnetiska fälten är lika och störningarna från elledningarna
består. Det garanterat lågstrålande alternativet är
vanlig glödlampa.
|
Förbjudna LED-lampor
Elsäkerhetsverket har förbjudit försäljning av LED-lampor som överskrider gränserna för tillåten försämring av elmiljön. Hälften av de testade lamporna skapade för mycket transienter och fick försäljningsförbud. Även en LED-lampa som ligger under gränserna ger en sämre elmiljö än en glödlampa. Här är länk till den värsta LED-lampan. Elsäkerhetsverket har en sida där det går att söka produkter som fått försäljningsförbud. |
 |
| LED-lampa 1. Lack LED-lampa från IKEA drar bara 1 watt men magnetfälten längs sladden från den elektroniska transformatorn fram till lampan varierar med 8000 µT/s. När lampan stängts av försvann magnetfälten längs sladden, men det runt den elektroniska transformatorn fanns fortfarande magnetfält som varierade med mer än 10000 µT/s. |
 |
| Den elektroniska transformatorn till Lack LED-lampa,
som gör om 230 volt i vägguttaget till 3,5 volt. Transformatorn
är inbyggd i stickproppen. Magnetfältet intill transformatorn
varierade med mer än 10000 µT/s när lampan var tänd
och var fortfarande över 10000 µT/s när den var släckt.
Magnetfälten längs elledningen till transformatorn och sladden
till lampan försvann när lampan släcktes. |
 |
| LED-lampa 2. IKEA:s Sunnan, LED-lampa med
solceller och batterier i foten. 12 timmar laddning i solen ger fyra
timmar ljus. Magnetfälten intill lampan, armen och foten varierade
med mer än 10000 µT/s. |
 |
| LED-lampa 3. Osram batteridriven LED-lampa.
Konstruktionen gör att den inte skapar några varierande
magnetfält och därför är det den enda av de testade
LED-lamporna som kan konkurrera med en glödlampa. Observera att
detta är den första åttkantiga modellen som inte säljs
längre, den är ersatt av en rund som inte ger lika bra elmiljö. |
 |
| LED-lampa 4. Spotlight med 48 lysdioder
och skruvfattning som passar i vanliga lamphållare. Inbyggd
i lampan finns en elektronisk transformator som skapar magnetfält
som varierar med mer än 10000 µT/s vid lampan och 220 µT/s
längs sladden. Lampan drar 2,7 watt. |
| Glödlampa |
 |
| Vanlig 60 watts glödlampa för 230 volt.
Ungefär 10 µT/s uppmätt längs sladden till en
annan lampa än den på bilden. Så låga värden
som 10 µT/s är svåra att läsa av exakt med den
aktuella mätaren. |
| Mätaren |
 |
| Ett ovanligt instrument som mäter hastigheten i magnetfältets förändring, µT/s. Just hastigheten i förändringen är avgörande för hur mycket vi påverkas. Andra mätare för magnetfält mäter inte förändringen utan den genomsnittliga styrkan i µT, som inte säger hela sanningen. Denna mätare går inte att köpa utan tillverkades i en liten serie i mitten på 1990-talet. Vågbrytaren åtar sig inga mätuppdrag. |
Källor:
Wikipedia, engelska och svenska.
