Transformatorer

 
Den vanligaste typen av transformator i hemmen omvandlar den höga spänningen i vägguttagen till lägre spänning som passar vår elektronik. Transformatorer med järnkärna ger en totalt sett bättre elektromagnetisk miljö än elektroniska transformatorer.

Numera finns transformatorer i nästan alla elektriska apparater eftersom de innehåller elektronik. En transformator kan ha många olika namn. Förutom transformator förekommer nätaggregat, nätadapter, nätenhet, batterieliminator, strömförsörjning och spänningsomvandlare. I viss utsträckning motsvarar de olika begreppen tekniska skillnader.

Transformator med järnkärna

Detta är den äldre typen av transformator med en tung järnkärna. I den skapar ström med högre spänning ett magnetfält som i sin tur åter skapar ström men med lägre spänning. Magnetfälten snurrar runt i järnkärnan men en del läcker ut och intill transformatorn blir magnetfälten mycket starka. Men järnkärnan fungerar som en magnet med nord och sydpol vilket gör att magnetfälten avtar mycket snabbt när avståndet till transformatorn ökar. Magnetfälten runt denna typ av transformator följer takten i elnätets växelström och den skapar inga nya elektromagnetiska fält som växlar i någon annan takt. Det är positivt för den elektromagnetiska miljön.

Elektronisk transformator, switchad

En elektronisk transformator släpper fram och stänger av ström med högre spänning för att skapa ström med lägre spänning. Proceduren kan upprepas upp till 100 000 gånger per sekund. Varje gång strömmen släpps fram eller stängs av skapas en transient, en mycket kort och spetsig våg av högre eller lägre spänning längs elledningarna. Styrkan på magnetfälten vid den elektroniska transformatorn ändras i samma snabba takt. Transienternas hastiga förlopp ger en större elektromagnetisk påverkan på omgivningen än den vanliga växelströmmens långsammare vågor. Transienter innebär en försämrad elektromagnetisk miljö över stora områden eftersom de också fortplantas i de elektriska ledningarna till och från den elektroniska transformatorn.

Tekniken att släppa fram och stänga av ström i en elektronisk transformator kallas för switchning efter engelskans switch för strömbrytare. Den kan göras mycket liten så den får plats i en lampa. Switchteknik kan också användas för att bara begränsa strömmen utan att omvandla spänningen. Så används den i lågenergilampor där den bidrar till att dessa inte klarar TCO-normen för bildskärmar. På sidan om LED-lampor visas hur den i grunden elmiljövänliga lysdioden ger en dålig elmiljö när den kombineras med switchteknik.

Transformatorer i elnätet

I elnätet finns en stor mängd transformatorer med järnkärna som ger ström till hushållen. De är lättast att se när de sitter i stolpar eller i små plåthus. Någon meter från dessa transformatorer har magnetfälten oftast sjunkit till en nivå som brukar betraktas som acceptabel. Undantaget är när det finns vagabonderande ström i området då magnetfält sprids långt från ledningarna till transformatorn.

Att skilja på transformatorerna

Transformator med järnkärna till vänster och elektronisk transformator till höger. Vid jämförbar effekt är transformatorn med järnkärna alltid större och tyngre än den elektroniska transformatorn.

Vanson kallar sin transformator för "adaptor" och Netgear "power supply". En elektronisk transformator klarar ofta både 110 volt och 230 volt från vägguttaget. Trots mindre vikt ger den mer ström, 2,5 ampere mot 0,8 i detta exempel, och därmed större effekt.

Elektronisk transformator för halogenlampor. Används vid installation av lågvolts halogenbelysning i till exempel kök och badrum. Väger 105 gram och lämnar 12 volt 105 watt (8,75 ampere).